När Hannah bröt sin handled

Det var en vanlig dag på ridskolan. De skulle få prova på att galoppera igen. Hannah fick en av de minsta ponnierna, Engla. Hannah var nöjd, men lite nervös för att det skulle skutta lite för mycket. Engla är ingen vanlig shettis, om man säger så. Hon är en av stallets piggaste och gladaste hästar! Det började bra. Men hon var svår att stoppa. På ena långsidan fick hon fart, stack iväg med Hannah på ryggen, så Hannah blev rädd och skrek till. Precis när hon fick tag i tyglarna och började sakta ner henne så tvärnitar Engla, och Hannah flyger av framåt, rakt in i hästen Olles ben, som travade. Det blev en ordentlig smäll, och Hannah landade med ansiktet ner i spånet. Jag skrek till henne att ligga stilla, sedan sprang jag in. Såg fort att hon inte hade ont i nacken eller så, men grät och klagade på ont i handen. Ridläraren och de två tjejerna som hjälper till ville gärna att Hannah skulle hoppa upp så snart som möjligt igen, trots att hon var ledsen, men när jag tittade på armen såg jag att den redan hade svullnat upp, så jag sa nej, vi skulle till akuten med en gång. Vi åkte hem först, fick med oss lite kontanter och frukt. Men när hon hade druckit några klunkar av vattnet kom jag på att det inte var så bra att äta eller dricka, IFALL hon skulle bli sövd och opererad. Hon var jätteledsen, och hade jätteont och jag körde så fort jag vågade.

Vi kom in och blev inskrivna rätt snart, men fick sitta och vänta länge. När vi väl träffat läkaren gick det fort; handleden var bruten. Operationssalen stod tom och Hannah hade som tur var inte ätit på över 6 timmar, så det beslutades för att söva henne för att rätta till handleden. Jag försökte berätta för henne om vad som skulle hända, och hon ville att jag skulle berätta om när jag var liten och opererades. Inte mycket av rutinerna hade ändrats, förutom att JAG skulle stå bredvid, med mössa och rock och klappa, smeka och lugna. Hannah var fast besluten att hinna räkna till 20, men hon hann inte ens till två tror jag. När jag kom ut i korridoren med en sjuksköterska klappade jag mig själv på axeln och sa ”Det där gjorde jag bra!”. Hon skrattade och sa: ”Ja, det gjorde du. Jag minns när du var liten och din mamma var så stark”. Vad är oddsen för att jag skall träffa en kvinna som jobbat så pass länge att hon minns MIG??!!

Operationen gick bra, den var över på 20 minuter, och hon fick vakna upp på IVA, och äta lite glass innan hon fick komma upp till avdelningen. Där satt vi väl i ungefär en timma efter det, hon fick pannkakor och glass, och sedan fick vi åka hem. Fantastisk personal överallt!

Hannah var SÅ duktig och har varit SÅ duktig under dessa drygt 3 veckor. På fredag kväll skall vi klippa bort gipset och hon kan knappt bärga sig…!!

IMG_8933 IMG_8935 IMG_8940 IMG_8949 IMG_8966

Annonser

One thought on “När Hannah bröt sin handled

  1. Jenny

    Ja, vad är oddsen för det? Kom det verkligen bara sådär? Hade hon inte sagt något innan utan bara när ni kom ut? Gud va kul, trots att det var under en tråkig stund.
    Allt har ju gått bra, Hannah är fortfarande världens coolaste tjej. Så det så! ❤

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s