När man känner ironin flöda

Jag ser mig själv i första hand som fotograf. Sedan jag fick min första kamera (en grön kompakt Kodak tror jag det var) av pappa i 12-årsåldern har jag älskat att fotografera. I tidig ålder var det ju fantastiskt spännande att få paketet hem i brevlådan, med de framkallade bilderna (ibland mindes man ju knappt vad man fotograferat!) och negativen i ett litet kuvert utanpå det stora kuvertet. Jag har faktiskt sparat de flesta negativ jag framkallat och har två lådor nere i källaren med bilder jag inte är nöjd med. Haha, ja ni ser. Bilder är nog det enda jag har RIKTIGT svårt att slänga, även om man knappt kan se vad motivet föreställer.

Vad en fotograf behöver som mest är ljus. Ironin flödar, för vintertid här i Sverige kommer mörkret tidigt på eftermiddagen och har man tur, har man kanske en timmes riktigt LJUS på en dag. Men som idag, när regnet ligger som en våt sliskig duk över oss och man har inte har en aning om vad som är öst och väst, eftersom solen gömt sig bakom de tunga molnen, då sliter man håret av huvudet och biter sig i läppen av frustration. För naturligt ljus, det är det bästa när man skall ta BRA bilder.

Så det gäller att öppna ytterdörren när man skall ta bilder på nya UNDERBARA ljusslingan Happy Lights Winter, då KANSKE det kommer in lite ljus i precis rätt ögonblick. Men det är knappt så det hjälper. Jag önskar jag hade jalusi-tak!! 😀

141115-035

Ljusslinga Happy Lights Winter, från webbutiken Hamngatan 12


141115-045

Annonser

One thought on “När man känner ironin flöda

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s