Månadsarkiv: februari 2015

Respekten är återvunnen

Under många år hade jag häst att ta hand om 7 dagar i veckan med alla uppgifter i stallet, samt cykling från och till hemmet. Jag blev felbehandlad i foten under några operationer och vips var lusten att röra mig som bortblåst.

1997 (äh lägg av, är jag så gammal?) tog jag körkort och samtidigt föddes latmasken i mig. 1999 blev jag sambo med min första pojkvän (då vägde jag 49 kg, konstigt att jag minns det!). Det blev kebab, det blev pizza, det blev feta rätter med mycket grädde.

Blev sambo med min nuvarande man och man (jag) skämde bort oss med god (fet) mat. Kex, ost och vin varje fredag. Under alldeles för många år har jag levt med grädde som den ultimata smakhöjaren i alla slags rätter. Och visst kan ni kanske hålla med, riktig grädde förhöjer smaken till (ibland) vidunderliga höjder.

När jag träffade min man vägde jag 52 kilo. 13 år senare vägde jag 16,7 kg mer. Någonstans under vägen tappade jag respekten för min egen kropp. Jag tog inte hand om den så som den förtjänade. Jag gjorde några tafatta försök, det må jag erkänna. Nutrilette, Cambridgde och till och med Viktväktarna. Det enda som funkade då, och det enda som funkar nu, är Viktväktarna. Jag minns att jag gick ner 5 kilo med Viktväktarna, men det var svårt då, för jag hade inte stödet i mig själv. Motivationen fattades, kunskapen fattades och det viktigaste av allt fattades. Respekten för min egen kropp. Den enda kropp jag har.

Min fot funkar fortfarande inte som den skall. Just idag är en hyffsat bra dag, men andra dagar värker det både i vila, rörelse och vid belastning. Smärtan vid belastning är värst. Den gör sig påmind genom att ila ända nerifrån tårna upp till knät, ofta helt utan förvarning. Tack vare min lille vovve kommer jag ändå ut på promenader, men jag utmanar ödet varje dag. Eftersom jag är så begränsad i mitt motionsutövande har jag har köpt mig själv en motionscykel. På den cyklar jag några mil i veckan, medans jag tittar på ”Blå ögon”, ”Bygglov” eller ”Jordskott”. Helt fantastiskt.

Nu, 37 år gammal och 17 kg tyngre än jag var 2002. Eller rättare sagt, 37 år gammal och bara 11,3 kg tyngre än vad jag var 2002. Den 18 december 2014 antog jag och en vän vår livs utmaning. Vi skall gå ner i vikt, vi skall få tillbaka respekten för oss själva och vi skall tamejfasen bli GULDMEDLEMMAR. Vi skall behandla våra kroppar som guld i resten av vårt liv. Värdefulla, respekterade, friska och sunda kroppar.

Sedan den 18 december har jag, med rätt och lätt mat, motion och en massa motivation och peppning från min omgivning och min viktväktarfrände, lyckats gå ner 5,3 kilo. Mina jeans börjar sitta löst, annars märker jag ingen större skillnad rent storleksmässigt. Men rent fysiskt har jag vunnit i både ork, tålamod och glädje. Och jag har är inte ens halvvägs!

Kärleken till mat har inte förändrats i styrka, men i riktning. Så ikväll bjuder jag på en Chili Con Carne till middag, och till efterrätt, en smaskig fruktsallad med naturell kvarg och lite linfrön på toppen. Bon appetit!

150226-008

150226-040

Annonser

Det är tid för vår nu

Märker ni hur det blir ljusare för varje dag som går?
Häromdagen när jag gick ut med soporna vid 17:30, så var det på väg att skymma. Fåglarna kvittrade och jag hörde den där hackspetten i någon av telefonstolparna i närheten. Underbart ju. Visste ni att dagarna blir allt längre (ja det visste nu ju) och att det faktiskt är så att för varje vecka som går, så blir dagarna upp till 40 minuter längre. I tisdags gick solen ner 17:17, på tisdag nästa vecka går den ner först 17:31. Det jag märker tydligast är att solen nu lyckas gå runt husknuten och skina in genom vardagsrumsfönstret en längre stund på eftermiddagen…

Visst blir man glad av ljuset? Jag märker på mig själv, att sedan vi skaffade hund, så kommer jag ut mer, promenerar flitigare och mer än gärna. Jag är på bättre humör sedan jag började gå ner i vikt och mitt tålamod har förbättrats. Mest av allt tror jag faktiskt att mitt arbete och mina arbetstider har bidragit till mitt goda humör. Jag börjar arbeta först vid 11:30, vilket innebär att jag dels hinner förbereda mycket hemma, men också dels på grund av att jag faktiskt kommer ut och rör på mig när det är LJUST.

Även växter och snittblommor gör mig på bättre humör. I helgen utnyttjade jag resterna av mitt presentkort på Trädgårdsforum i Landvetter, köpte den vackra turkosa krukan och en fredskalla. Tulpanbuketten köpte jag hos Marie i Blommiga Butiken på Kärra Centrum. ÄLSKAR tulpaner….

Och vet ni vad?? Snödropparna har tittat fram i en av mina rabatter!

150217-020

Fortsatt sjukstuga

Idag har barnen varit feberfria, och det märks – vi klättrar på väggarna här hemma! Anders ligger dock fortfarande däckad av febern, men i morgon blir det skola och jobb för mig och barnen iallafall. De har önskat sig toast till middag och jag är inte sen att hänga på, även om det blir en soppa för mig istället!

Tog mig tid att fixa i tvättstugan idag, det där berget av tvätt växer sig större och större. Om man inte är där och jobbar varje dag så känns det helt plötsligt oöverkomligt!

Jag har glömt att visa er hur det ser ut sedan vi fick upp bänkskivan från IKEA som vi köpte under julledigheten. Bänkskivan sitter något högre upp än standard, eftersom vi ville kunna få in torkställningen och tvättkorgarna under för att spara plats. Det blev SÅ bra och den är så praktisk, toppen! Tvättkorgarna är från Biltema, det är en ställning på hjul och tre stora tvättkassar, vi delar in tvätten i mörk och ljus 40°C samt 60°. Barnen har faktiskt förstått indelningen och sorterar sin smutstvätt själva (om vi ber dem, såklart, annars ligger den gärna kvar på golvet…).

Tvättstugan - innan vi satte upp bänkskivan.

Tvättstugan – innan vi satte upp bänkskivan.

Tvättstugan - efter att vi satte in bänkskivan.

Tvättstugan – efter att vi satte in bänkskivan. Porträttet av mamman i familjen skapade Hannah förra julen, efter att hon fick akrylfärger och canvastavla av faster Kerstin. Jag älskar leendet hon gav mig…

Bänkskivan EKBACKEN från IKEA.

Bänkskivan EKBACKEN från IKEA.

Fettisdagen

Idag har jag tagit ut VAF – Vård Av Familj. Hannah och Anders har en fruktansvärt hosta, alla tre har feber. Anders har legat däckad hela dagen. Men vi andra har hållt oss uppe, och jag är förundrad över hur pigga barnen ändå varit trots sin feber. I morse orkade Hannah följa med till Coop och handla lite förnödenheter, men i bilen på väg hem kollapsade hon, med blanka ögon och hosta. Stackars. Men vi var ju tvungna att fixa oss tillbehören så vi kunde göra semlor.

Anders ville inte ha någon semla. Hannah är inte så förtjust i mandelmassa, så vi fixade vaniljkräm till henne. Jag och Elias däremot, vi hade mandelmassa blandat med vispad grädde i mitten, sedan vispad grädde runt om. Vi bakade inga egna bullar, utan köpte Pågens färdiga semmelbullar, kan verkligen rekommenderas, jättegoda!
Till grädden använde vi en av spritsarna som jag fick av Elias i julklapp. Det var lite krångligt, så jag ska försöka hitta något annat sätt att få i grädden nästa gång…

Men visst blev de fina! Och GODA!

150217-033

Vem kan segla förutan vind?

”Vem kan segla förutan vind?
Vem kan ro utan åror?
Vem kan skiljas från vännen sin, utan att fälla tårar?

Jag kan segla förutan vind
Jag kan ro utan åror
Men ej skiljas från vännen min, utan att fälla tårar…”

150213-018

Söndagsbestyr

Hannah har haft feber sedan i går morse, så det har varit ett lugnt tempo under helgen. Idag plockade vi undan lite innan hundkursen och medans jag och Chilli åkte iväg på agility och lydnad, så stannade Anders hemma med barnen. Hannah, som var feberfri under morgonen, städade sitt rum och jag blev SÅ imponerad av hennes jobb. Det tog bara flera veckor av ”tjat och gnat” från hennes mamma…

Idag har vi Anders föräldrar på besök från Uddevalla. Just nu sitter farmor och spelar UNO med barnen, farfar’n är ute med Anders i trädgården och borrar i betong för att kunna sätta upp stolparna till resterande delen av altanen. Anders har fått låna betongvorr av sin pappa. Det är ju verkligen GULD värt att kunna låna verktyg, speciellt sådana verktyg man inte använder särskilt ofta.

Hannah älskar att pyssla, rita, limma och detta vill hon ju göra vid sitt skrivbord. För att inte behöva lägga ut allt för mycket pengar på ”tillbehör” och mysiga accessoarer, så diskade jag ur en gammal konservburk och tapetserade den sedan med en bit av rester från vår vardagsrumstapet. Vips, så blev det mycket trevligare på hennes skrivbord!

150213-025 150213-029

Lax med rotfrukter

150213-002

4 portioner

  • 6 st potatisar
  • 4 st morötter
  • 2 st palsternacka
  • vatten
  • 2 msk grönsaksfond
  • 100 gram bladspenat
  • laxfiléer, en portionsfilé per person
  • 2 dl mini fraiche
  • 2 msk dill

Gör så här:
Skala och strimla rotfrukterna. Koka upp vatten och fond, lägg i rotfrukterna och låt dem koka ca 10 min. Häll upp i durkslag och låt dem rinna av. Häll upp i en ugnsform och blanda ner spenaten. Lägg laxen ovanpå. Blanda ihop fraiche och dill, klicka det på laxbitarna och tillaga i ugn 200° ca 10 min.